iloveyoulikeafatkidlovescake

ibland tänker jag att om jag aldrig får lyssna till dina andetag igen
så kommer jag att sluta andas

Superfina smycken gjorda under lite bättre villkor av och från Johanna N.
älskart!








förutom att titta på sånt här fint har jag fikat och fått lite omtanke. jag höll bordet och bad A att beställa en latte åt mig. han kom tillbaka med en kopp örtthé för han tror att det gör mig friskare än latte. gulligt!

Produktion av strumpbyxor för män

Det finns många bidragande anledningar till varför många tillverkare numera tillverkar strumpbyxor även för män. För det första så har den kvinnliga marknaden minskat stadigt sedan sent 1990-tal medan den manliga delen stadigt har ökat. Idag sker den mesta handeln med manliga strumpbyxor på Internet och Internetbaserade strumpförsäljare har rapporterat att majoriteten av deras försäljning går till manliga kunder. Teoretiskt sett kan den manliga marknaden bli lika stor som den kvinnliga, något som tillverkarna sent om sider börjat inse.

I kontrast till kvinnliga strumpbyxor, har strumpbyxor för män inte sällan en rymligare grenkil som är anpassad efter den manliga anatomin, och de är även ofta försedda med gylf. Män sliter, i genomsnitt, mer på sina strumpbyxor än kvinnor gör och tillverkare som inriktar sig på män fokuserar därför på kraftigare strumpbyxor med mer förstärkningar.
                                                                                                                         - från strumpbyxor.org


Kunskapstörsten är stillad för en liten stund.

inatt sov jag inte särskilt mycket, förhoppningsvis gjorde hostan sitt sista dödsryck genom att ha ett hostmaraton. trevligt trevligt. grannarna måste tro att jag har tbc...

så jag försov mig imorse och missade veckans sista studiebesök. tråkigt men sömnen var nödvändig. och nu är jag tillbaka från en halvtimmes powerwalk, får se vad den ger - än så länge känns det bra. förhoppningsvis mår jag som en prinsessa imorgon när jag ska träffa J. det ser jag framemot.

tre små ord som säger allt.
jag kommer fortfarande ihåg när du sa det till mig för första gången.
jag kommer fortfarande ihåg hur det kändes när du sa det.
för igår så kände jag det så starkt igen.
lycka.

L ♥ J

på fredag drar jag hem till västerås. min familj uttryckte en önskan om att en viss herr J skulle följa med. känns nästan som att dom inte vill träffa mig. som att pojkvänner skulle vara viktigare än döttrar/systrar. nästa gång jag ringer hem och berättar om stundande hembesök vill jag ha fanfarer, jubel och ett Jippie! sen kan det börja frågas om eventuella medpassagerare. denna gång far jag hem solo. förhoppningsvis vågar sig J uppåt någongång i framtiden för tydligen vill min familj umgås med honom mer än med mig ;)


klassisk västerås-bild med svartån, gamla hus samt stadshustornet i bakgrunden.

jag har köpt årets första julklapp (!) 

det känns skönt för det var till den svåraste personen. jag orkar inte ens räkna på hur många klappar som återstår. men en är avklarad och kan nu bockas av i min lilla julklapps- och presentbok. jo jag har en sån för att inte missa någon och kunna skriva ner små idéer kring potentiella köp. hm det bor en liten maniskt ordningsam person långt inne i mig...

julklappar och presenter är viktiga saker för mig. jag ogillar att ge bort ogenomtänkta presenter, jag vill ge bort något personligt, något som uppskattas. såna små i-lands saker är viktiga för mig.

dagens finaste: morgonljuset mot J's hud. aldrig har något varit så flyktigt och vackert.

dagens utflykt: till änggården. en plats att drömma om att bo på.

dagens minus: förkylningen som blir värre. eller visdomstandsvärken. eller båda.

dagens insändare (från gårdagens metro): Indisk mat är för stark 
"Besök i affären, och idag bjuds det på väldigt stark indisk gryta. Det är inte många som stannar och provsmakar. Kanske därför att många inte tål starka kryddor. Varför gå över ån efter vatten? Jag menar det finns väldigt bra svensk mat, som står sig suveränt i jämförelsen med mat från utlandet. Vi måste vara stolta över vår svenska husmanskost. Men tyvärr är det en tendens att det som kommer från utlandet är mycket bättre. Med glädje vill jag nog poängtera att den svenska husmanskosten är tillbaka med besked. Ingen förbjuder någon att äta stark mat. Men det måste ju finnas alternativ om man bjuder kunderna i affär." B G.

så B G, för varje sked indisk gryta som man får provsmaka i affären vill du ha en liten smaklös Mamma Scan köttbulle att tugga på? och för varje kebebslamsa vill du bli bjuden på en kokt fläskbit? eller går det bra att någon försöker vidga sur-svessons vyer med lite tikka masala, för du kan ju alltid smita förbi smakprovningen och gå direkt till korvdisken. men passa dig för där har man blandat gammal hederlig grillkorv med ciauscolo, salsiccia och bratwurst. be aware surgubbe!

idag låg ett litet brev o väntade på mig från posten.
i brevet fanns det här:


chefen M hade skrivit en liten lapp och skickat med presentcheckar på
pocketböcker. så himla gulligt gjort!



annars så har jag gosat med den här damen:


piz.

det är bröstcancermånad nu ju. och givetvis ska vi handla lite rosa då. nagellack, strumpor, halsdukar, broscher, trosor, bh:ar (givetvis). allt för att gynna kommersialism och cancerforskning. hm. jag kan lite skamset men ärligt säga att jag aldrig köpt rosa bandet. varför vet jag inte. kanske för att jag är en sån där person som aldrig bidrar speciellt nämnvärt i såna här kampanjer. jag tittar heller aldrig på alla galor på tv till förmån för små utsvultna barn. men i våras köpte jag en majblomma, för att tjejen som sålde dem var grymt söt. och jag gick med i rädda barnen för att killen var snygg och trevlig. så ytlig är jag, så om nån vill kränga ett rosa band till mig får denne vara antingen söt eller väldans trevlig. eller både och.

fast amnesty och läkare utan gränser ger jag några kronor till varje månad på eget bevåg.

annars tycker jag att det är ganska så tråkigt att dessa kampanjer ska vara så könsstereotypa, rosa för flickor o "manlig" mustasch för pojkar. jag undrar över följande: bröstcancer hos killar känns lite tabu och vad händer med alla fjuniga män därute som inte kan ställa upp i mustaschkampen? samt alla flickor som vill stödja forskningen kring prostatacancer? vi kan ju inte odla särskilt imponerande mustascher... kanske en rosamustasch kan vara något, får jag stödja båda sakerna då?

kan ni göra en rosa låt?

idag fick jag världens värsta förolämpning av skånepågen. a.k.a mitt ex

skånepågen: jag tyckte nyss att jag gick förbi dig
jag: jaha, vart då?
skånepågen: inne i nordstan
jag: jag har inte varit inne i nordstan idag
skånepågen: jag svär att jag såg dig sitta på trappan
jag: vilken jävla trappa?
skånepågen: emotrappan såklart, du passar verkligen in där nuförtiden...
jag: jag HATAR dig

(men jag måste medge att han hade lite rätt idag, mitt hår var förjävligt men inte emostyle)