impulsivitet
idag har jag varit och klippt mig. jag ville bara klippa topparna men något i kommunikationen gick fel och halvvägs fick jag panik och tänkte att jag ska aldrig aldrig aldrig mer klippa mig. halvvägs såg jag ut som nån ur star trek, håret var väldigt kantigt klippt och väldans rakt och väldans väldans kort i nacken. mitt långa hår försvann på ett ögonblink. och då sa jag ifrån, a little too late men hon fixade till det så nu ser jag inte ut som en figur från star trek, men ändå. så himla typisk mig att spara ut mitt hår i en halv evighet (det har kännts så) för att kunna ha långt hår under vintern, och vad händer? jo det hamnar avklippt på ett golv i augusti och nu får jag leva med det. jag får kirra min sjalkrage och gömma mig under den hela hösten. f u c k. och jag är ledsen J men vi kan nu inte ses förrän mitt hår har växt ut igen, typ nästa vår.. eller så får jag ha mössa när vi ses.
det värsta av allt är att jag måste ta med mig håret ut i helgen för jag ska på WAY OUT WEST =) ska bli hur kul som helst (förutom hårbiten). jag låg vaken halva natten inatt och kunde inte sova förrän jag bestämde mig för att gå på wow. jag vet att om jag inte går så kommer jag att ångra mig för evigt. så nu är biljetten kirrad och det skär inte längre i hjärtat att fever ray, robyn, wolfmother, bon iver, basement jaxx, lily allen, röyksopp och antony & the johnsons kommer till slottskogen, snarare så slår hjärtat några extra slag.
