iloveyoulikeafatkidlovescake

när jag var yngre pratade jag exemplarisk svenska, jag uttryckte mig i fina ord och svordomar kom endast över mina läppar när jag förlorade i spel och idrott. jag använde mig sällan av slang, jag tyckte att det var fult. 

those days are over.  

men ingen, INGEN, är värre än min syster. vi umgicks intensivt nu i slutet av juli och jag är imonerad av hur dåligt och roligt hon uttrycker sig. alla ord får i hennes mun en ändelse med -rre.
ett smakprov:
lunch - lurre
frukost - frulle
glass - glarre
Linda - Lirre
smarrigt - smarre
jag drog en gräns när hon sa firre om fika. firre är redan paxat av sveriges fiskesällskap. basta.

fast min favorit är sälle/sällis. vill du ha sälle? hur jobbigt är det att säga sällskap? den där extra hundradelen, vad sparar hon den till?

och ja, jag har blivit skadad - idag åt jag något som var himlans gott (tortellini vilket jag äter varje vecka) och kommer på mig själv med att tänka att det här var ju smarre. skjut mig. nu.