akt 2
lördagens way out west var grymt bra från början till slut. dels berodde det på artisterna, dels berodde det på mitt eminenta sällskap, J. och vädret såklart.
först ut var the drums som var fyra peppade popslynglar med trallvänliga låtar, en fin början och dom var bra.
efter det såg vi det sista av shout out louds och jag fick höra impossible vilket var väldans kul. shout out louds är bra men det känns som att dom aldrig riktigt slår igenom.
efter det vilades benen och vi lyssnade till mumford & sons. det var mysigt och dom är riktigt bra. mer mumford i lurarna.
anna ternheim tog över och hon var på bra humör, och gjorde en bra spelning. avslutningen var häftig med duetten mellan anna och bd-jocke. tyvärr lät han förjävligt så hon kunde ha gjort bättre ensam själv. dock en trevlig överraskning.
efter lite svensk singer-songwriter gick talib kweli & hi-tek på och dom var så himla bra, grym stämning spelningen igenom. det roliga är att jag som sällan lyssnar på hiphop alltid tycker att hiphopspelningar på festivaler är bäst. vet inte varför.
dagens udda spelning stod konono no 1 för. under den ca 50 min långa spelningen hörde jag bara att de bytte låt 3-4 gånger, lovin' it. vi såg anna ternheim och promoe stå och lyssna, det bildades ett långt danståg som gick genom hela publiken och folk dansade runt i allmänhet. hela konserten var glädje.
kvällens höjdpunkt följde efter de afrikanska rytmerna. håkan. det var magiskt. det var allsång. det var unikt och jag kommer aldrig uppleva något sådant igen. tror att alla som var på festivalen var där. ingen annan artist drog lika mycket folk - helt galet ju men underbart. alla som missade det - ni kan gråta blod.
efter håkans triumf följde lykke li och regn. hennes röst sprack men hon hann köra sina bästa låtar. synd om henne men egentligen kändes det bara som att hon värmde up inför chemical brothers, som om alla väntade på det.
med otroligt trötta ben dansades det sedan till chemical brothers. allt jag kan säga är att det var grymt. men bäst var inte chemical brothers själva utan J's glädje över att få se dem live. jag älskar att se dig lycklig.
åh jag kommer leva länge på det här.
först ut var the drums som var fyra peppade popslynglar med trallvänliga låtar, en fin början och dom var bra.
efter det såg vi det sista av shout out louds och jag fick höra impossible vilket var väldans kul. shout out louds är bra men det känns som att dom aldrig riktigt slår igenom.
efter det vilades benen och vi lyssnade till mumford & sons. det var mysigt och dom är riktigt bra. mer mumford i lurarna.
anna ternheim tog över och hon var på bra humör, och gjorde en bra spelning. avslutningen var häftig med duetten mellan anna och bd-jocke. tyvärr lät han förjävligt så hon kunde ha gjort bättre ensam själv. dock en trevlig överraskning.
efter lite svensk singer-songwriter gick talib kweli & hi-tek på och dom var så himla bra, grym stämning spelningen igenom. det roliga är att jag som sällan lyssnar på hiphop alltid tycker att hiphopspelningar på festivaler är bäst. vet inte varför.
dagens udda spelning stod konono no 1 för. under den ca 50 min långa spelningen hörde jag bara att de bytte låt 3-4 gånger, lovin' it. vi såg anna ternheim och promoe stå och lyssna, det bildades ett långt danståg som gick genom hela publiken och folk dansade runt i allmänhet. hela konserten var glädje.
kvällens höjdpunkt följde efter de afrikanska rytmerna. håkan. det var magiskt. det var allsång. det var unikt och jag kommer aldrig uppleva något sådant igen. tror att alla som var på festivalen var där. ingen annan artist drog lika mycket folk - helt galet ju men underbart. alla som missade det - ni kan gråta blod.
efter håkans triumf följde lykke li och regn. hennes röst sprack men hon hann köra sina bästa låtar. synd om henne men egentligen kändes det bara som att hon värmde up inför chemical brothers, som om alla väntade på det.
med otroligt trötta ben dansades det sedan till chemical brothers. allt jag kan säga är att det var grymt. men bäst var inte chemical brothers själva utan J's glädje över att få se dem live. jag älskar att se dig lycklig.
åh jag kommer leva länge på det här.
Kommentarer
Trackback
